förgå (język szwedzki)

wymowa:

znaczenia:

czasownik nieprzechodni

(1.1) mijać, przemijać, przechodzić

czasownik zwrotny förgå sig

(2.1) unosić się, stracić panowanie nad sobą (i zachowywać się gwałtownie)

czasownik czynno-bierny (deponens) förgås

(3.1) ginąć, umierać

(3.2) przen. konać, umierać (z nadmiaru czegoś)

odmiana:

(1-2) att förgå, förgår, förgick, förgått, förgå!, pres. part. förgående, perf. part. förgången

(3) att förgås, förgås, förgicks, förgåtts, förgås!, pres. part. -, perf. part. -

przykłady:

(3.2) Jag förgås av längtan efter Emilia. → Umieram z tęsknoty za Emilką.

składnia:

(3) förgås av något → umierać od / z czegoś

kolokacje:

(3.2) förgås av skratt → konać ze śmiechu

synonimy:

(1.1) förflyta, förlida, försvinna

(2.1) förivra sig, överila sig, våldföra sig

(3.1) gå under, duka under, omkomma

antonimy:

hiperonimy:

hiponimy:

holonimy:

meronimy:

wyrazy pokrewne:

rzecz. förgående, förgängelse

przym. förgången, förgänglig

związki frazeologiczne:

przysłowie ont krut förgås inte så lätt

etymologia:

szw. för- + gå → prze- + iść

uwagi:

źródła: