lästig

lästig (język niemiecki)

przymiotnik

odmiana:

(1.1)

(zob. deklinacja przymiotnikowa)		liczba pojedyncza			liczba mnoga
przypadek	deklinacja	m	ż	n	m ż n
Nom.	słaba mieszana mocna	der lästige ein lästiger lästiger	die lästige eine lästige lästige	das lästige ein lästiges lästiges	die lästigen lästigen lästige
Gen.	słaba mieszana mocna	des lästigen eines lästigen lästigen	der lästigen einer lästigen lästiger	des lästigen eines lästigen lästigen	der lästigen lästigen lästiger
Dat.	słaba mieszana mocna	dem lästigen einem lästigen lästigem	der lästigen einer lästigen lästiger	dem lästigen einem lästigen lästigem	den lästigen lästigen lästigen
Akk.	słaba mieszana mocna	den lästigen einen lästigen lästigen	die lästige eine lästige lästige	das lästige ein lästiges lästiges	die lästigen lästigen lästige

przykłady:

składnia:

kolokacje:

synonimy:

antonimy:

hiperonimy:

hiponimy:

holonimy:

meronimy:

wyrazy pokrewne:

rzecz. Last ż

związki frazeologiczne:

etymologia:

uwagi:

źródła:

This article is issued from Wiktionary. The text is licensed under Creative Commons - Attribution - Sharealike. Additional terms may apply for the media files.