verkningslös

Swedish

Etymology

From verkning + -s- + -lös.

Adjective

verkningslös (comparative mer verkningslös, superlative mest verkningslös)

  1. ineffective
    Antonym: verkningsfull

Declension

Inflection of verkningslös
Indefinite Positive Comparative Superlative2
Common singular verkningslös mer verkningslös mest verkningslös
Neuter singular verkningslöst mer verkningslöst mest verkningslöst
Plural verkningslösa mer verkningslösa mest verkningslösa
Masculine plural3 verkningslöse mer verkningslösa mest verkningslösa
Definite Positive Comparative Superlative
Masculine singular1 verkningslöse mer verkningslöse mest verkningslöse
All verkningslösa mer verkningslösa mest verkningslösa
1) Only used, optionally, to refer to things whose natural gender is masculine.
2) The indefinite superlative forms are only used in the predicative.
3) Dated or archaic

Further reading

This article is issued from Wiktionary. The text is licensed under Creative Commons - Attribution - Sharealike. Additional terms may apply for the media files.