skada
Norwegian Bokmål
Norwegian Nynorsk
Etymology
From Old Norse skaða, from Proto-Germanic *skaþōną.
Verb
skada (present tense skadar or skader, past tense skada or skadde, past participle skada or skadd, present participle skadande, imperative skad)
References
- “skada” in The Nynorsk Dictionary.
Anagrams
Swedish
Alternative forms
- ſkada (archaic)
Etymology 1
From Old Swedish skaþi, from Old Norse skaði, from Proto-Germanic *skaþô, from Proto-Indo-European *(s)keh₁t-.
Pronunciation
Audio (file)
Declension
Declension of skada | ||||
---|---|---|---|---|
Singular | Plural | |||
Indefinite | Definite | Indefinite | Definite | |
Nominative | skada | skadan | skador | skadorna |
Genitive | skadas | skadans | skadors | skadornas |
Related terms
- alkoholskada
- ansiktsskada
- arbetsskada
- asbestskada
- axelskada
- belastningsskada
- benskada
- betesskada
- bitskada
- brandskada
- broskskada
- brännskada
- bullerskada
- cp-skada
- egendomsskada
- fallskada
- fosterskada
- fotskada
- frostskada
- frätskada
- fuktskada
- förfrysningsskada
- förmögenhetsskada
- förslitningsskada
- hagelskada
- handskada
- hjärnskada
- höftskada
- hörselskada
- ideell skada
- insektsskada
- klämskada
- knäskada
- korrosionsskada
- korsbandsskada
- krigsskada
- krockskada
- kromosomskada
- kroppsskada
- krosskada
- kylskada
- köldskada
- lackskada
- ledbandsskada
- leverskada
- ljumskskada
- lokskada
- lårskada
- maskinskada
- meniskskada
- miljöskada
- muskelskada
- mögelskada
- nackskada
- nervskada
- njurskada
- oljeskada
- ovanbordsskada
- personskada
- pisksnärtsskada
- plåtskada
- revbensskada
- roderskada
- rostskada
- ryggmärgsskada
- ryggskada
- rökskada
- rötskada
- sakskada
- självskada
- skadedrabbad
- skadeglädje
- skadegörelse
- skadereglering
- skadestånd
- skadeverkan
- skadlig
- skallskada
- skelettskada
- skottskada
- skärskada
- skördeskada
- splitterskada
- stickskada
- stormskada
- strålskada
- synskada
- sårskada
- sättningsskada
- tandskada
- tjälskada
- trafikskada
- vagnskada
- vagnsskada
- vattenskada
- viltskada
- vristskada
- vårdskada
- whiplashskada
- yrkesskada
- översvämningsskada
Etymology 2
From Old Swedish skaþa, from Old Norse skaða, from Proto-Germanic *skaþōną.
Conjugation
Conjugation of skada (weak)
Active | Passive | |||
---|---|---|---|---|
Infinitive | skada | skadas | ||
Supine | skadat | skadats | ||
Imperative | skada | — | ||
Imper. plural1 | skaden | — | ||
Present | Past | Present | Past | |
Indicative | skadar | skadade | skadas | skadades |
Ind. plural1 | skada | skadade | skadas | skadades |
Subjunctive2 | skade | skadade | skades | skadades |
Participles | ||||
Present participle | skadande | |||
Past participle | skadad | |||
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. |
Further reading
- skada in Svensk ordbok.
This article is issued from Wiktionary. The text is licensed under Creative Commons - Attribution - Sharealike. Additional terms may apply for the media files.