tankebrott

From tanke +‎ brott. Reinforced by Nineteen Eighty-Four, although the first known use dates to 1735 (there in the form tankbrott).

tankebrott n

1. thoughtcrime; thought considered unacceptable [1745]

   Synonym: krimtänk

   • 2018, Staffan Eng, “Historien vi ärvde [The history we inherited]”, in Populär arkeologi [Popular Archaeology]‎, number 4, →ISSN Invalid ISSN, page 16:

     Bakom alltsammans skymtade han ett postmodernt kunskapsförakt och en inflytelserik grupp arkeologer, som i stället för att gräva efter sanningen om det förflutna ägnade sig åt att kritisera andra arkeologer – gärna tryggt döda – för diverse tankebrott.

     Behind everything, he saw a postmodern disdain for knowledge and an influential grupp of archaeologists, who instead of digging for the truth about the past, spent their time criticizing other archaeologists – preferably comfortably dead ones – for various thoughtcrimes.

2. an interruption in the process of thinking [1735]

• tankebrott in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)