sumprunkare

Compound of sump (“corf”) +‎ runka (“rock”) +‎ -are (“-er”), attested since 1860.

sumprunkare c

1. (occupation, historical) A person who rocked corves, or fisher-boats with livewells, at a dock to oxygenate the water and keep the fish within alive.

   Hypernym: sjåare (“stevedore”)

   • 1865, anonymous author, Sekter Klyfverts sommarnöje‎, page 64:

     Hufvudstadens hamnbusar och roddarmadamer, åkare och fiskköpare, sumprunkare och schåare voro idel civiliseradt folk i jemnförelse med dem — folk med verklig bildning, god ton och ännu bättre manér...

     The capital's dockworkers and rowing ladies, hauliers and fishmongers, corf-rockers and stowadores were ideal civilized people in comparison with them — people with real education, good tone and even better manners ...

   • 1900 September 15, “Den snarfyndige sumprunkaren [The resourceful corf-rocker]”, in Kläm‎, page 3:

     I »förmaket» tilltalades han af en poliskonstapel, som sporde hvad yrke han hade.
     — Jag är sumprunkare, svarade arrestanten.
     — Sumprunkare! utbrast polismannen – det yrket finns ju knappast mera kvar, och för resten är det ett dåligt yrke.

     In the "atrium" he was addressed by a police constable, who asked what profession he had.
     – I'm a corf-rocker, the detainee replied.
     – Corf-rocker! exclaimed the policeman – that profession hardly exists anymore, and beside it is a bad profession.

2. (derogatory) A contemptible person.
   • 1895, Gustaf Stålhandske, Sägner från sjön‎, page 31:

     "Edra fördömda sumprunkare, jag skall, f—n i min talj, en gång kölhala er, när vi nästa gång råkas!" ljöd hans afskedshälsning till de bortresande olyckskamraterna.

     "Your damned corf-rockers, I'll, curse my flesh, keelhaul you, the next time we see each other!" sounded his farewell to his departing shipwrecked comrades.

• sumprunkare in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)