snäppa
Swedish
Pronunciation
- IPA(key): /ˌsnɛˈpa/
Etymology 1
Borrowed from Middle Low German sneppe, after the long, thin beak of the bird. Cognate of German Schnepfe, Dutch snip, Faroese mýrisnípa. First attested in 1664.
Declension
Declension of snäppa | ||||
---|---|---|---|---|
Singular | Plural | |||
Indefinite | Definite | Indefinite | Definite | |
Nominative | snäppa | snäppan | snäppor | snäpporna |
Genitive | snäppas | snäppans | snäppors | snäppornas |
Related terms
- amerikansk skogssnäppa
- beckasinsnäppa
- dammsnäppa
- drillsnäppa
- fläckdrillsnäppa
- gulbröstad snäppa
- kolymasnäppa
- kustsnäppa
- kärrsnäppa
- långtåsnäppa
- mindre beckasinsnäppa
- mosnäppa
- myrsnäppa
- piparsnäppa
- rödhalsad snäppa
- sandsnäppa
- sibirisk gråsnäppa
- skogssnäppa
- skärsnäppa
- småsnäppa
- spetsstjärtad snäppa
- spovsnäppa
- styltsnäppa
- större beckasinsnäppa
- svartsnäppa
- tereksnäppa
- tundrasnäppa
- tuvsnäppa
- vitgumpsnäppa
Etymology 2
Onomatopoeic. First attested in 1934.
Conjugation
Conjugation of snäppa (weak)
Active | Passive | |||
---|---|---|---|---|
Infinitive | snäppa | snäppas | ||
Supine | snäppt | snäppts | ||
Imperative | snäpp | — | ||
Imper. plural1 | snäppen | — | ||
Present | Past | Present | Past | |
Indicative | snäpper | snäppte | snäpps, snäppes | snäpptes |
Ind. plural1 | snäppa | snäppte | snäppas | snäpptes |
Subjunctive2 | snäppe | snäppte | snäppes | snäpptes |
Participles | ||||
Present participle | snäppande | |||
Past participle | — | |||
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. |
Derived terms
References
- snäppa in Svensk ordbok (SO)
- snäppa in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
- snäppa in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)
- snäppa in Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1st ed., 1922)
This article is issued from Wiktionary. The text is licensed under Creative Commons - Attribution - Sharealike. Additional terms may apply for the media files.