släppa

See also: slappa

Swedish

Etymology

From Old Norse sleppa (past tense sleppti), from Proto-Germanic *slampijaną.

Verb

släppa (present släpper, preterite släppte, supine släppt, imperative släpp)

  1. to let go (of); release (one's grip of)
    Han släppte kassen
    He dropped (let go of) the baggie
  2. to let free, release (from captivity)
    Han släppte fångarna
    He released the prisoners
  3. to release (make available, e.g. for sale)
    Synonym: lansera (“launch”)
    Han släppte en ny produkt
    He released a new product
  4. to let, allow (to some place)
    Släpp inte in den där katten!
    Don't let that cat in!
  5. (reflexive) to break wind
    Synonyms: fisa, fjärta, prutta
    Han släppte sig
    He farted

Conjugation
Conjugation of släppa (weak)
Active Passive
Infinitive släppa släppas
Supine släppt släppts
Imperative släpp —
Imper. plural1 släppen —
Present Past Present Past
Indicative släpper släppte släpps, släppes släpptes
Ind. plural1 släppa släppte släppas släpptes
Subjunctive2 släppe släppte släppes släpptes
Participles
Present participle släppande
Past participle släppt
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Derived terms

Further reading
This article is issued from Wiktionary. The text is licensed under Creative Commons - Attribution - Sharealike. Additional terms may apply for the media files.