nästla
Swedish
Verb
nästla (present nästlar, preterite nästlade, supine nästlat, imperative nästla)
- (reflexive) to nestle
- att nästla sig in
- to nestle oneself in
Conjugation
Conjugation of nästla (weak)
| Active | Passive | |||
|---|---|---|---|---|
| Infinitive | nästla | nästlas | ||
| Supine | nästlat | nästlats | ||
| Imperative | nästla | — | ||
| Imper. plural1 | nästlen | — | ||
| Present | Past | Present | Past | |
| Indicative | nästlar | nästlade | nästlas | nästlades |
| Ind. plural1 | nästla | nästlade | nästlas | nästlades |
| Subjunctive2 | nästle | nästlade | nästles | nästlades |
| Participles | ||||
| Present participle | nästlande | |||
| Past participle | — | |||
| 1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. | ||||
References
This article is issued from Wiktionary. The text is licensed under Creative Commons - Attribution - Sharealike. Additional terms may apply for the media files.