marsch

See also: Marsch

Middle English

Noun

marsch

  1. Alternative form of merssh

Swedish

Etymology

From French marche.

Pronunciation

  • IPA(key): /ˈmarɕ/
  • (file)

Noun

marsch c

  1. a march (formal, rhythmic way of walking)
  2. a march; music written for marching
  3. a march (of demonstrators); a parade

Declension

Declension of marsch 
Singular Plural
Indefinite Definite Indefinite Definite
Nominative marsch marschen marscher marscherna
Genitive marschs marschens marschers marschernas

Derived terms

  • anmarsch
  • avmarsch
  • begravningsmarsch
  • brudmarsch
  • bröllopsmarsch
  • dagsmarsch
  • dödsmarsch
  • fastemarsch
  • frammarsch
  • fredsmarsch
  • förbimarsch
  • genommarsch
  • gåsmarsch
  • hemmarsch
  • ilmarsch
  • ingångsmarsch
  • inmarsch
  • kröningsmarsch
  • marschfart
  • marschfärdig
  • marschgruppering
  • marschhastighet
  • marschhöjd
  • marschkolonn
  • marschkänga
  • marschläge
  • marschmusik
  • marschorder
  • marschrutt
  • marschtakt
  • marschväg
  • militärmarsch
  • paradmarsch
  • protestmarsch
  • sorgmarsch
  • språngmarsch
  • triumfmarsch
  • uppmarsch
  • utgångsmarsch
  • utmarsch
  • uttågsmarsch
  • återmarsch

Anagrams

This article is issued from Wiktionary. The text is licensed under Creative Commons - Attribution - Sharealike. Additional terms may apply for the media files.