förskräcka

Swedish

Etymology

för- (en-) + skräck (horror, terror) + -a

Verb

förskräcka (present förskräcker, preterite förskräckte, supine förskräckt, imperative förskräck)

  1. horrify, terrify, startle

Conjugation

References

This article is issued from Wiktionary. The text is licensed under Creative Commons - Attribution - Sharealike. Additional terms may apply for the media files.